pernoe

graviditetsvecka: 13
totalt antal kräkningar än så länge: 35

det har varit en tuff vecka... inte lätt att gå från att kunna vila i soffan största delen av dagarna till att plötsligt behöva tvinga sig hemifrån till jobb... första arbetsdagen var jag ju dessutom extra nervös eftersom jag hade bestämt mig för att berätta om graviditeten... men det gick bra! så ett par dagar efter det började illamåendet dämpa sig lite igen, trots att jag fortfarande börjar med att spy det första jag gör efter att jag har gått ur sängen på morgonen... men det är faktiskt ganska skönt att kunna vara igång om dagarna igen!

jag äter sällan second breakfast numera, & flingorna har jag börjat tröttna på... istället blev det päronkräm med lite mjölk till frukost idag... & ikväll väntar spröda, luftiga majsbröd med smör och ost till kvällsmat... det funkar  dessutom alldeles ypperligt att äta en müslibar i bilen på väg till jobbet, så att jag står mig ett litet tag... har inte riktigt upptäckt några kraftiga cravings än... men det var med stor glädje som jag gjorde hakkebiffar med gräddsås & potatis förra helgen & åt en nästan normalstor portion två dagar i rad!!

känns som jag verkligen kan börja njuta av min graviditet fullt ut nu... behöver inte hålla den hemlig för en endaste liten själ längre & så är första trimestern helt avklarad!

graviditetsvecka: 12
totalt antal kräkningar än så länge: 26

nu är jag inskriven på barnmorskemottagningen (mvc)... fick en helt fantastisk barnmorska... tror att det gör mycket för hur det känns att gå dit & hur mycket man vågar öppna sig angående sin graviditet & sina undringar... blodvärdet var fint, likaså blodtrycket som var 110/70... vikten kunde däremot vara bättre (men det visste jag ju redan...) de är inte så glada åt att man har bmi under 19 & jag låg förstås på 18,7... men jag har i alla fall inte gått ner i vikt, trots att jag har kräkts, så jag är nöjd med det... får väl helt enkelt äta upp mig ordentligt sedan under resten av graviditeten... så snart aptiten återkommer! det är inte så att jag inte äter... småäter hela tiden! kex i långa banor (börjar nästan tröttna) & så har jag de senaste dagarna avnjutit vindruvor & avokado... mmm! men när det gäller riktiga måltider så orkar jag fortfarande bara ungefär hälften så mycket som vanligt...

jaja, det ger sig väl det med... jag mår ju i alla fall bättre! trots att jag har börjat känna lite stress inför jobbstarten... börjar ju på nya jobbet nästa vecka & de vet inte om lilla plutten i magen... vill helst inte behöva berätta för dem redan första arbetsdagen... hade varit skönt att ge dem en chans att lära känna mig i min yrkesroll först... men någon nämnde att målning av väggar kunde bli aktuellt, vilket jag har för mig inte vore den bästa idén för min del just nu... då måste jag ju förklara mig... förmodligen tidigare än jag hade tänkt... men samtidigt vet jag inte helt vad det är jag är rädd för... man FÅR ju INTE sparka någon bara för att hon är gravid... å andra sidan har jag hört att privata arbetsgivare ibland lyckas hitta små kryphål i reglerna.........

[slappna av.... slappna av!]

graviditetsvecka: 11
totalt antal kräkningar än så länge: 19

jodå, jag är på bättringsvägen... jag mår fortfarande inte så bra just på morgonen, men sedan lättar det under dagen.... att jag har kräkts så mycket ändå skyller jag på att jag åkte på ett kraftigt migränanfall i helgen.... finns det verkligen inget starkare än panodil som man kan använda när man är gravid???! måste fråga barnmorskan nästa vecka

jag måste erkänna att jag förundras över hur snabbt magen arbetar på morgonen... det känns nästan som att maten avdunstar så snart den landar där nere.... man hinner helt enkelt inte fylla magen tillräckligt för att man ska få känna sig behagligt mätt... nä, man får nöja sig med att försöka hitta balansen mellan hål i magen och illamående... samtidigt kan man få lite panik om man någon dag känner sig lite bättre.... tänk om något är fel? så länge man mår illa känns det åtminstone som man tänker sig att det ska kännas när man är gravid...

nästan så att man kan glädja sig över alla kräkningarna...
...nästan...